Ännu en OT om rost och gammalt skrot, men denna gången handlar det om min drömbil från unga år, en Chrysler New Yorker Salon 1963.
Tillverkad i strax under 600 exemplar och inget jag någonsin trodde jag skulle hitta i Sverige men en dag sommaren 1998 körde jag förbi en, och det satt en "till salu" skylt i framrutan. Jag fungerade inte som människa efter upptäckten och min fru i princip tvingade mej låna pengar och köpa den och jag har inte ångrat mej en dag.
I nio år rattade jag runt min drömbil men sedan blev det annat i vägen (Barn, sjukdomar, och andra drömbilar, som Fiat Coupen tex.) och sedan 2007 har New Yorkern stått på pallbockar med några besiktnings-tvååor; läckande avgassystem, glapp i paralellstag och ojämn bromsverkan
Men det var tio år sedan, inflationen har gjort sitt och mängden "att göra" har fått god avkastning...
Att min drömbil skulle vara som ny när den "hittades" kunde ju vart kul men så var det inte...däremot förefaller den vara orörd, och detta har jag dragit mej för att ändra på ända sedan köpet men det är ohållbart!
Dags att röra runt.
Tillverkad i strax under 600 exemplar och inget jag någonsin trodde jag skulle hitta i Sverige men en dag sommaren 1998 körde jag förbi en, och det satt en "till salu" skylt i framrutan. Jag fungerade inte som människa efter upptäckten och min fru i princip tvingade mej låna pengar och köpa den och jag har inte ångrat mej en dag.
I nio år rattade jag runt min drömbil men sedan blev det annat i vägen (Barn, sjukdomar, och andra drömbilar, som Fiat Coupen tex.) och sedan 2007 har New Yorkern stått på pallbockar med några besiktnings-tvååor; läckande avgassystem, glapp i paralellstag och ojämn bromsverkan
Men det var tio år sedan, inflationen har gjort sitt och mängden "att göra" har fått god avkastning...
Att min drömbil skulle vara som ny när den "hittades" kunde ju vart kul men så var det inte...däremot förefaller den vara orörd, och detta har jag dragit mej för att ändra på ända sedan köpet men det är ohållbart!
Dags att röra runt.
Comment