Fiat 125 Special 1972 - RIP 141201

[per]

De bakre är tyvärr liiite små.. Men med fästen lär de sitta på plats iaf.

[rask]

Originally posted by per
735-mattorna passar perfekt!
Ska bara hitta fästöglor från nån gammal BMW på skroten så att man kan använda de där fästskruvarna..

Nice! Bra jobbat där!

[toto]

Originally posted by per
735-mattorna passar perfekt!
Ska bara hitta fästöglor från nån gammal BMW på skroten så att man kan använda de där fästskruvarna..

Shit, de sitter ju som en smäck! Kommer bli riktigt snyggt när fästöglorna är på plats.

[per]

I brist på annat, här är nya väggprydnaden i garaget:

(fabriksteamets bil i Safarirallyt 1970)



Intressant att de använde de 6-håliga fälgarna (från 124 Sport 1600), de kanske var lite starkare? Ser iaf ut så med de ribborna.

[stooges]

Härligt, ser ut att ta kurvan bra Det ser ut som bilen är gul och blå, finns det någon svensk koppling?

[per]

För mkt gult ljus, den är mörkgrön med svart huv. Samma gröna kulör som min.

En till bild med blixt då:

[per]

Gick neråt "the memory lane" igår och scannade in bilder på pappas alla 125. Han har haft fanimej 100-tals bilar men även alltså fyra st. Fiat 125.

Den första var en grå 125 Berlina -68, 1976-78.
Far min är ingen pedant - som bilderna tydligt visar - så den slutade på skroten efter att han glömt skruva på oljelocket och kört slut på all olja...

Här dras den till sin allra sista vila (pressen) av en truck OCH en lastbil (trucken bara slirade).

Berlinan hade en väldigt märklig placering av backspeglarna längst fram på skärmarna.. I Sverige iaf.

[toto]

Originally posted by per
Gick neråt "the memory lane" igår och scannade in bilder på pappas 125r. De som satte spåren..

Den första var en grå 125 Berlina, 1976-78.
Far min är ingen pedant - som bilderna tydligt visar - så den slutade på skroten efter att han glömt skruva på oljelocket och kört slut på all olja...

Här dras den till sin allrs sista vila (pressen) av en truck OCH en lastbil (trucken bara slirade).

Jo, man förstår ju att den där satte sina spår

[per]

Originally posted by toto
Jo, man förstår ju att den där satte sina spår

Har ingen mer bild på den.. Har inga större minnen av den heller, förutom när dessa bilder togs. Jo förresten, i Saltis (närmare bestämt på parkeringen vid Dammsjön) upplevdes min första doughnut i denna bil. Både jag OCH farmor var mkt roade av pappas tilltag.

Well, nästa var en röd Special -70, mellan 78-79.

Grymt imponerande på lille cyklande Per med den FEMTE VÄXELN! Jäklar va hitech.
Fälgarna var såklart tuffare än den gråas plåtisar med.

Den skarpsynte ser smurfmärket i bakdörren, samlade klistermärken som många andra ungar då..
Den där cykeln var grym!

[per]

Skroten till slut även för denna.
Farsan minns inte exakt vad som hände men ett kamremsbrott verkar som en trolig dödsorsak.
Inte i nåt höjdarskick från början och enl farsan gick den aldrig helt hundra heller. Säkert dåliga stift eller nåt annat simpelt..

Den stod ett antal år innan den blev hämtad här (1981?). Bra lekstuga och plats för dagdrömmar..
(Den blåa Rekorden stod bredvid och det blev många imaginära race mot grannungarna i bilarna. I mitt huvud vann såklart alltid jag i min 125, även om det rådde delade meningar om detta efteråt.)

Jag var tvungen att plocka lite minnen som tröst, som dessa stötfångarhorn, Veglia-klockan och växelspaksknoppen. Allt finns kvar idag.

[per]

Den bil som verkligen satte spår var nästa 125, Drutten. (DRU 679).. Grön 72a, identisk med min egen.
I ägo 1979-1981.

Lika risig som de andra (förutom fin inredning), men den gick som ett skållat troll. Pappa berättade stolt om ett rödljusrace mot en då ny BMW 733i. Drutten ledde upp till 110, sen segade Bimmern iväg..

Här är farsan och blivande frun Eva på semester i skånsk bokskog.
Notera hur snyggt han har KNUTIT fast gummit på stötfångaren, med PAKETSNÖRE. Inga sätt är dåliga förutom de bra!

[per]

Denna blev sedemera stående - inte på grund av haveri utan av rost. Bilprovningen sa stopp så de enda turerna blev några korta olagliga på grusvägarna runt Hornö vid Mälaren, så där var tredje helg när jag hälsade på. Av nån anledning behövde jag aldrig tjata speciellt mkt för en sväng.

Hursomhelst, Drutten såldes till slut till Milovan, en modig jugoslav för 600kr.

Han renoverade bilen (hjälpligt..) så att vi kunde hälsa på ett par ggr o se att den levde. En provrunda gick alltid att truga till sig med, Milovan var en snäll gubbe.

Var han gjorde av mag.fälgarna och varför han köpte framskärmar för 125 Berlina (blinkers sitter för högt) förblir ett mysterium.

Senare körde hans son bilen och den överlevde inte många år till vad jag vet.

[per]

Sista 125an var en grön -70 (1983-1986).
Var faktiskt delägare - bidrog med en femkrona vid köpet utanför Fyrisbadet i Uppsala.

Komplett och rätt fin från början, men förblev en negligerad andrabil.
Bästa minnet var på motorvägen i 140km/h på väg till farmor i Saltis (med endast en fungerande bromskrets, vilket förargade sambo Eva). Så fort hade jag aldrig åkt, ever.

Topppackningen gick efter nåt år, vilket blev startskottet till farsans o mitt gemensamma projekt att byta den. Det tog runt ett år. Utomhus.
Till slut rullade den igen och här är den fotad i Örsundsbro 1986 strax innan den såldes. Farsan hade en ny Uno 70S (skymtar till höger) och två småbarn och behövde ingen 125.
Tror motorn rasade (kamremmen?) efter nåt år. Så - då var den borta med!

[Henrik]

Ha ha kul läsning Har liknande bilder/minnen fast med något nyare bilar, dvs olika 131 or.. Få se om jag får för mig att scanna nån gång.

/H

[stooges]

Håller med, riktigt kul läsning Själv är det dåligt med minnen av gamla Fiat inom familjen det var mest Volvo, Saab och nån Cittra, men det fanns en i byn som hade en Fiat 124 SC och den kommer jag ihåg