Nu är det väl hög tid för en uppdatering.
Inför förra säsongen bytte jag slutväxel i lådan, innan så toppade den lite över 140 km/h, nu är det väl
runt 165 istället. Bilen fik en oljeservice och sen var det dags för pemiärkörning. Den var med SVKG på
Falkenberg. Det kändes bra med växellådan men bilen betedde sig konstigt i vissa högersvängar, jag fick i alla
fall bekräftat att den nya utväxlingen var bra och sen var det bar att lasta upp bilen på släpet igen.
Hemma i garaget så hittade jag att det framåtriktade stagets fäste i karossen som ersätter krängningahämmaren
var löst. Jag drog bultarna samt la ett par svetloppor för säkerhets skull.
Nästa körning var med Alfa klubben på Knutstorp, vi hade jäkligt kul kvällen innan, dagen efter var inte
lika muntert, missade första passet på grund av en "lätt" huvudvärk.
När jag väl kom ut i bilen så gick det inte så fort, föraren var inte helt pigg och bilen uppträdde
fortfarande konstigt när man la över ratten från vänster kurva till höger kurva, det märktes framför allt
före krönet då bilen kunde flytta sig en bilbredd i sidoled. Det var bara att åka in i depån efter några
varv och kolla upp saken. Det fanns inget som var löst eller såg sprucket ut så jag åkte ut på nästa pass igen.
Samma betende men det blev inte lika illa om man var extremt mjuk med rattrörelserna. Körde väl 5 varv detta
passet. Sedan var det träning och race. På uppvarmningavavet till racet så tappade jag helt drivningen ibland,
det var bara att åka in och lasta bilen, jag förstod vad det var som var fel när jag knappt kom upp på kärran,
det var den förlängda drivaxeln som slirade i hylsan. Var lär man sig av detta, jo att det inte biter med en
rejäl mig svets för att svetsa i axelstål.
Hem igen och fixa axeln lite provisoriskt genom att borra kratrar i axeln och sedan svetsa igen.
Sen var det dags för Köpenhamn jag hade två mål med tävlingen. Det först var att genomföra ett race,
och det andra var att vara snabbare än min kompis som kör en Abarth 100 TC replica i samma heat.
Det var en ny bana detta året så jag tog det lugnt på träningen, det var varm så in i helvete, ca 30 grader i skuggan
men bilen gick bra. Träningstiden var ett par sekunder efter min kompis och jag startade som nr 19 av 22.
Jag lyckades göra en riktigt bra start och tog nog 6 bilar i starten, sedan påbörjades klättringen i startfältet.
Efter någar varv passerade jag min kompis, det gick snabbare och snabbare, jag kände att jag litade på bilen
och började dessutom hitta runt banan. Jag tror att jag hade kört om 11 bilar när min koncentration brast
och jag bromsade på mig. Jag tappade att par placerinagar igen men var ändå oerhört nöjd med tanke på att båda
mina mål var uppnådda. Detta var nog det jobbigaste racet som jag kört, som sagt så var det grymt varmt och starten
blev skuten en halvtimma, inte kul att vänta på i race overallen i hettan.
I det andra racet hade jag en bätter startposition, jag förbättrade mig ytterligare och slutade slutligen som sjua
i racet, dom tre först bilarna som alla är hundkojor är inget att göra nåt åt, men mellam fyran och mig skiljde det
under en halv sekund som bästa tid. Med tanke på att jag fortfarande fegade i ett par partier på banan ska det inte
vara omöjligt att köra snabbare detta året.
Till denna säsongen blir det lite småjobb med bilen, ska se till att förgasarna får kalluft, byta lamell till
en kevlarlamell. Sätta skvalpskott i oljesumpen då oljelampan blinkade till på knutstort förra året (motorn räddades
av min accusump) i kurvan efter raksträckan. Sen ska drivaxeln bytas också.
Eventuellt byter jag ut bakvagnsbussningarna mot ledlager, men det beror på tiden.
I år blir det nog ett par tävlingar med Alfa klubben samt Köpenhamn igen, bara bilen håller ihop.
Inför förra säsongen bytte jag slutväxel i lådan, innan så toppade den lite över 140 km/h, nu är det väl
runt 165 istället. Bilen fik en oljeservice och sen var det dags för pemiärkörning. Den var med SVKG på
Falkenberg. Det kändes bra med växellådan men bilen betedde sig konstigt i vissa högersvängar, jag fick i alla
fall bekräftat att den nya utväxlingen var bra och sen var det bar att lasta upp bilen på släpet igen.
Hemma i garaget så hittade jag att det framåtriktade stagets fäste i karossen som ersätter krängningahämmaren
var löst. Jag drog bultarna samt la ett par svetloppor för säkerhets skull.
Nästa körning var med Alfa klubben på Knutstorp, vi hade jäkligt kul kvällen innan, dagen efter var inte
lika muntert, missade första passet på grund av en "lätt" huvudvärk.
När jag väl kom ut i bilen så gick det inte så fort, föraren var inte helt pigg och bilen uppträdde
fortfarande konstigt när man la över ratten från vänster kurva till höger kurva, det märktes framför allt
före krönet då bilen kunde flytta sig en bilbredd i sidoled. Det var bara att åka in i depån efter några
varv och kolla upp saken. Det fanns inget som var löst eller såg sprucket ut så jag åkte ut på nästa pass igen.
Samma betende men det blev inte lika illa om man var extremt mjuk med rattrörelserna. Körde väl 5 varv detta
passet. Sedan var det träning och race. På uppvarmningavavet till racet så tappade jag helt drivningen ibland,
det var bara att åka in och lasta bilen, jag förstod vad det var som var fel när jag knappt kom upp på kärran,
det var den förlängda drivaxeln som slirade i hylsan. Var lär man sig av detta, jo att det inte biter med en
rejäl mig svets för att svetsa i axelstål.
Hem igen och fixa axeln lite provisoriskt genom att borra kratrar i axeln och sedan svetsa igen.
Sen var det dags för Köpenhamn jag hade två mål med tävlingen. Det först var att genomföra ett race,
och det andra var att vara snabbare än min kompis som kör en Abarth 100 TC replica i samma heat.
Det var en ny bana detta året så jag tog det lugnt på träningen, det var varm så in i helvete, ca 30 grader i skuggan
men bilen gick bra. Träningstiden var ett par sekunder efter min kompis och jag startade som nr 19 av 22.
Jag lyckades göra en riktigt bra start och tog nog 6 bilar i starten, sedan påbörjades klättringen i startfältet.
Efter någar varv passerade jag min kompis, det gick snabbare och snabbare, jag kände att jag litade på bilen
och började dessutom hitta runt banan. Jag tror att jag hade kört om 11 bilar när min koncentration brast
och jag bromsade på mig. Jag tappade att par placerinagar igen men var ändå oerhört nöjd med tanke på att båda
mina mål var uppnådda. Detta var nog det jobbigaste racet som jag kört, som sagt så var det grymt varmt och starten
blev skuten en halvtimma, inte kul att vänta på i race overallen i hettan.
I det andra racet hade jag en bätter startposition, jag förbättrade mig ytterligare och slutade slutligen som sjua
i racet, dom tre först bilarna som alla är hundkojor är inget att göra nåt åt, men mellam fyran och mig skiljde det
under en halv sekund som bästa tid. Med tanke på att jag fortfarande fegade i ett par partier på banan ska det inte
vara omöjligt att köra snabbare detta året.
Till denna säsongen blir det lite småjobb med bilen, ska se till att förgasarna får kalluft, byta lamell till
en kevlarlamell. Sätta skvalpskott i oljesumpen då oljelampan blinkade till på knutstort förra året (motorn räddades
av min accusump) i kurvan efter raksträckan. Sen ska drivaxeln bytas också.
Eventuellt byter jag ut bakvagnsbussningarna mot ledlager, men det beror på tiden.
I år blir det nog ett par tävlingar med Alfa klubben samt Köpenhamn igen, bara bilen håller ihop.
Comment