Betraktelse

[Adnarim]

Jag har ägt och kört många bilar i olika storlek och motorstyrka och har kommit till förljande slutsats.

En liten bil (punto/polo storlek) med liten motor kan vara mycket roligare än en stor stark bil.

Enligt mig finns det inte mycket roligare än att ligga med en småbil på en kurvig långsam väg och pressa. Väghållningen brukar inte vara den bästa och man har aldrig något bra vrid på drivhjulen ut ur kurvorna. Detta innebär att man får anpassa sin körstil och verkligen jobba med bilen, växlingarna är livsviktiga och det överstyr rejält.
Förutsättningen är en rolig tätstegad, lågväxlad låda som är lättarbetad och en någorlunda högvarvig motor.

En tur med en Ibiza 1,2 64hk i stan eller på kurvig väg utan trafik är mycket roligare än 190 Coupehästar som är svåra att hitta utrymme för att utnyttja effektivt. Dessutom kan man pressa småbilen bra mycket innan man blir olaglig.

Jag fick nog inte riktigt ner mina tankar i text på ett bra vis men någon kanske förstår vad jag menar.

[per]

Håller faktiskt med, min Punto 55 är hur skön som helst att köra omkring i, på ett helt annat sätt än Coupen t.ex. På bana hade det nog inte varit lika kul..
Körde ikapp en jobbarkompis (som körde Honda S2000 rätt hårt) i långa rondellen upp till älvsborgsbron... Han undrade om jag hade turbon..
Den är väldigt välbalanserad med så lite vikt fram, grymt snabb i långa svängar.

[Adnarim]

Nä självklart på bana är det en annan sak.

[bravomannen]

Kan inte annat än att hålla med. Jag har ett par favoritsträckor söder om Stockholm och brukar se till att ha ett fint flyt när jag kör inspirerat. Effektsvag motor kompenseras av att tajma växlingarna perfekt och att undvika hastiga inbromsningar. Riktigt kul är det när föraren i en vass bil inte lyckas hänga av en trots plattan i mattan;-).