Så är den hämtad då, äntligen. Och vilken helg vi valde att åka ut till Gotland! Vi fick en underbar lördag i Visby med 20 grader varmt, sol och vindstilla. Och bäst av allt - knappt en ståkkhålmare i stan! Preseason råkkar fedt!!
Bilen då:
Fiat 132 2000 -79. Mörkblå med blå plysch och brun plast invändigt. Taklucka och elhissar på framdörrarna. Köpt ny av min hustrus farfar i Visby. Den har alltså levt hela sitt liv på ön, med undantag för en och annan långresa, naturligtvis. Det har emellertid inte hindrat att det är lite rost på den, men inget kritiskt, vad jag kan se. Bara så att det matchar de repor och bucklor som ett gubbigt omdöme och en trång garageinfart har försett bilen med..
Hemfärden från Gotland via Nynäshamn gick utan några som helst problem. Jag kan tycka att det är lite lågt oljetryck (ca 3 bar) under gång, men det kanske är dags att byta olja. Den verkar vara OK mekaniskt, för den ryker ingenting och avgassystemet är rent och fint invändigt. Men det känns som om den är oväntat trött. Nu jämför jag iofs med Alfa-fyrorna som är mer tryck i, men iallafall. Det här är ju den största motorn i modellen - skall det då inte vara lite mer mos? Och Lampredimotorerna är ju kända som bra och starka grejor, så.. Nå, jag tänker inte trimma ändå. Den skall i huvudsak gå som tredjebil här hemma när nån av de andra står eller när jag har lust att åka Fiat. Vilket man ju kan ha.. Det är ju faktiskt en rätt kul liten bil med helt egen image.
Det som i första hand skall göras är redan till största delen gjort - grovsanering! Däääämn, vad kalksten och gammalt gôr det var i den! Jag har dammsugit och skurat i ett par timmar, men nu ser den riktigt bra ut. Och så luktar det 70-talsbil igen. Inte gamm-gôbbe.
Nästa punkt på programmet är ny olja och nya filter. Hur är det med det, förresten, finns det snikgrejor, typ Biltema?
Bilen då:
Fiat 132 2000 -79. Mörkblå med blå plysch och brun plast invändigt. Taklucka och elhissar på framdörrarna. Köpt ny av min hustrus farfar i Visby. Den har alltså levt hela sitt liv på ön, med undantag för en och annan långresa, naturligtvis. Det har emellertid inte hindrat att det är lite rost på den, men inget kritiskt, vad jag kan se. Bara så att det matchar de repor och bucklor som ett gubbigt omdöme och en trång garageinfart har försett bilen med..
Hemfärden från Gotland via Nynäshamn gick utan några som helst problem. Jag kan tycka att det är lite lågt oljetryck (ca 3 bar) under gång, men det kanske är dags att byta olja. Den verkar vara OK mekaniskt, för den ryker ingenting och avgassystemet är rent och fint invändigt. Men det känns som om den är oväntat trött. Nu jämför jag iofs med Alfa-fyrorna som är mer tryck i, men iallafall. Det här är ju den största motorn i modellen - skall det då inte vara lite mer mos? Och Lampredimotorerna är ju kända som bra och starka grejor, så.. Nå, jag tänker inte trimma ändå. Den skall i huvudsak gå som tredjebil här hemma när nån av de andra står eller när jag har lust att åka Fiat. Vilket man ju kan ha.. Det är ju faktiskt en rätt kul liten bil med helt egen image.
Det som i första hand skall göras är redan till största delen gjort - grovsanering! Däääämn, vad kalksten och gammalt gôr det var i den! Jag har dammsugit och skurat i ett par timmar, men nu ser den riktigt bra ut. Och så luktar det 70-talsbil igen. Inte gamm-gôbbe.
Nästa punkt på programmet är ny olja och nya filter. Hur är det med det, förresten, finns det snikgrejor, typ Biltema?
Comment